VÄRDEN I VÄLFÄRDEN. Om styrning och organisering efter NPM. Rapport och video, ABF.

April 2014. Min nya rapport på Arena idé: VÄRDEN I VÄLFÄRDEN. Om styrning och organisering efter New public management.  Jag jobbar vidare med temat, så alla slags kommentarer är välkomna, epost ake.sandberg2 [at] gmail com

Juni 2014 publicerades en reviderad upplaga. En del fel hade insmugit sig i den tekniska produktionen av den första upplagan ovan.
På arena idés webbsida ligger fortfarande en pdf av den första upplagan. Ladda alltså inte ner den.
För den som redan har den tryckta rapporten från april finns ett rättelseblad att ladda ner här. [Rättelsen införd här 6 okt 2014].

Rapporten presenterades vid ett seminarium på ABF-huset 2 april. Utredarna Joa Bergold, LO och Ulrika Lorentzi från Kommunal tillförde intressanta kommentarer och perspektiv.

Seminariet webb-sändes direkt, finns att se här:

 

Från inledningen till rapporten
I denna rapport fokuseras det som i politiken och samhällsdebatten givits rubriken vinster i välfärden. Det handlar om former för drift: offentligt, idéburet eller vinstdrivet. Och det handlar om olika former för styrning, där de ”nya” inslagen hämtats från näringslivet och industrin. Från början var förändringarna för många inom politiken ett sätt att komma till rätta med den traditionella förvaltningens byråkratisering, kostnadsläge och medborgarnas kritik. Ansatser till öppenhet och brukarmedverkan i förvaltningens arbetssätt fanns, men efter hand kom förändringarna i driftsformer och styrning att bli sådana som i grunden står i samklang nyliberal ideologi som vill ”konstruera kunder” på vad som kallas en kvasimarknad där ”kunden” betalar med skattemedel. Samlingsbeteckningen är New public managment (NPM). Omvandlingen har samspelat med omfattande skattesänkningar. Nu i en tredje fas är frågan: Vad kan komma efter NPM.

 

Låt mig här inledningsvis göra ett par personliga reflexioner. Min forskning genom åren har huvudsakligen behandlat arbetsorganisation, företagsledning och partsrelationer i den privata sektorn. Det speglas av bidragen i den nya bok jag redigerat, Nordic Lights, men där finns också kapitel om New public managment, som är centralt i denna rapport. Jag har följt utvecklingen inom offentlig sektor med intresse, ända sedan jag vid FOA:s Planeringsbyrå på 1970-talet skrev en avhandling om planering och demokrati och var med om att lyfta fram organisationssociologiska och kritiska aspekter på framväxten av det som kallades programbudgetering och som kan ses som inledande steg mot NPM. På Handelshögskolan i Göteborg och sedermera på Industriell ekonomi på KTH verkade professor Albert Danielsson vars seminarier om vetenskapsteori, modeller av beslutsprocesser, och rationella kalkylers problematiska och särskilda roll påverkat den här framställningen.

 

Albert Hirschmans analys av politik och marknad i boken Exit, Voice and Loyalty har likaså betytt mycket; en av mina sociologilärare, Ulf Himmelstrand i Uppsala skrev förordet till den svenska utgåvan (1972).Med bakgrunder som dessa är det inte förvånande att denna rapport har ett kritiskt perspektiv på förenklade modeller av marknader, beslutsfattande, planering och styrning som de nu manifesterar sig i New Public Management. Sett som ett instrument att ruska om och vitalisera den offentliga välfärdssektorn kunde konkurrensen och den förändrade styrningen behövas och ha sina förtjänster, men när den nu dominerar visar den upp sina negativa sidor

Välfärdens organisering och styrning är ett i grunden komplext område. Det är svårt att urskilja en orsak till förändringar och därmed inte enkelt att föreslå en handlingslinje. Därtill skiljer sig förutsättningarna i olika sektorer. I skolan kommunalisering, lärarutbildning, politisk detaljstyrning av rapportering, situationen i klassrummen; i sjukvården ersättningar kopplade till detaljerade diagnosmetoder som rycker isär vårdkedjan; för järnvägarnas del åtskillnad av underhåll och drift där driftbolaget eftersätter underhållet för de ska ju inte köra tågen på rälsen. Arbetets konkreta organisering, arbetsprocesserna, och hur personal möter brukare är förstås olika i de olika fallen.Det finns ändå mycket som är gemensamt för sektorerna. Det gäller driftsformer, styrformer och organisationsprinciper, det gäller marknad och politik, individuella val och demokrati, likvärdighet och integration i samhället, och arbetsorganisationens betydelse för kvalitet i verksamheten och prestationer. Det gäller också de värden som ligger bakom NPM: betydelen av individuella val på en marknad – och konsekvenserna av dem.En rapport av den här omfattningen kan givetvis inte göra anspråk på att grundligt och detaljerat belysa hela detta problemkomplex. Men avsikten är att denna översikt av sätt att se på välfärdsområdet skall visa på nödvändigheten av att ta ett steg tillbaka, begrunda beslut som tagits och hur det blev, och så säga: Det här blev ju bra! Eller kanske: Det blev fel, vi tar nya grepp och gör om. Att det senare inte är helt lätt för den som varit involverad i processerna är klart. Men det är likafullt angeläget. Lättare blir det när man betänker att situationen och kunskapsläget var annorlunda när avgörande beslut togs i början av 1990-talet och i senare skeden. Nu har vi erfarenhet och mer kunskap, även om den fortfarande är ofullständig.[…]… Läs hela rapporten, ladda ner från  Arena idés hemsida