“Låna fem böcker till och slipp förseningsavgift!” I en krönika i Dagens Nyheter idag (19 december 2010) berättar Björn Wiman om hur ett privatiserat bibliotek försöker maximera sin vinst genom rena bondfångarmetoder. Ersättningen från kommunen beror på hur många böcker man lånar ut, och då gäller det förstås för biblioteksdirektören att maximera antalet böcker som lånas.
Liknande problem finns i alla offentligt finansierade verksamheter som drivs av privata företag och där det är svårt för kommun eller stat att formulera bra mått på kvaliteten i verksamheten. De med nödvändighet ofullkomliga kvantitativa måtten blir det som företagen maximerar för att maximera sin vinst. De “spelar med systemet”. Man kan kritisera företagens beteende ur moralisk/politisk synvinkel: Misshushållning med skattebetalarnas pengar. Bondfångeri mot kommunen. Man kan också kritisera kommun och stat som privatiserar verksamheter som svårligen låter sig styras med några enkelt mätbara mått. Företagen, det gör ju bara det de ska!
Vinsten är målet för företag. Aktiebolagets uppgift är att generera vinst åt ägarna. Så säger lagen, och så ser det ut i praktiken. Visst finns gränser för vad ett företag kan kosta på sig i sin vinstjakt. Kunderna kan reagera om kvaliteten är för dålig. Krav på ekologisk produktion växer, även tryck på att “rättvisa”, att arbetarna som producerat kaffet eller kläderna ska ha en lön det går att leva på och anständiga arbetsvillkor, kanske t o m demokratiska fackliga rättigheter.
Företag kan tvingas anpassa sig till kundkraven, att ibland helt konkret visa ‘socialt ansvar’, CSR, Corporate Social Responsibility, genom sättet att organisera sin produktion och ha koll på sina underleverantörer. Men inte sällan stannar det vid vackra ord, en tjusig policy som bättrar på image och varumärke, men inte produkter och arbetssvillkor.
Dessa anpassningar i ord och handling är för företagsledningar begränsningar i deras huvuduppgift: största möjliga vinst, helst under det kommande kvartalet.
Att göra vinst är företaget inte bara ett mål, det är ett lagenligt krav från ägarna och ett villkor för överlevnad på markanden. Vinsttrycket är alltså extremt starkt. Därför är det också så extremt svårt att styra företag utifrån andra mål, exempelvis sociala, politiska, kvalitetsmäggsiga. Ur företagets och företagslednignens synvinkel är de senare bara medel att nå målet, vinst.
Och finns det andra, enklare medel att nå vinstmålet — än att sträva att nå exempelvis de politiskt satta överordnade kvalitesmålen för skolan, vården, biblioteken — då väljer man de medlen.
Tankarna om styrning inte med budget och tilldelning av pengar i olika potter, utan mot mål/program med utvärderingsbara mått, och med beställar/utförarorganisation utvecklades inom försvaret på 1960-talet under namnet Programbudgetering. Snart såg man bristerna i det nya systemet. Under 70-talets början arbetade jag vid FOA (Försvarets forskningsanstalt)med planeringsteori och en organisationssociologisk analys av planering och styrning. Exemplet med Nackabibliotekets trick med “låna fem böcker, slipp avgift” kallades vid FOA att “spela med systemet”.
Tips till biblioteksföretaget i Nacka: Gå bara vidare. Inför ett enkelt sätt att omedlebart, varför inte automatiskt, återlämna och låna om, återlämna och låna om… tänk vilka höga kulturpolitiska mål man kunde, och vilka vinster för företaget! Och ta det ett steg till: Dela vinsten med de låntagare som ställer upp på vinstkarusellen så att det även blir i deras intresse lägga ner tid på omlånen. Nacka skulle snart slå rekord i antal utlånade böcker per capita.
En väg som diskuterades för att komma tillrätta med “spelet med systemet” var att bygga organisatoriska system där man kunde vänta sig att delarna, bl a utifrån professionella utgångspunkter, värderingar, kunskap, inom givna ramar, kunde väntas sträva mot de uppsatta kvalitetsmålen. I biliotekens fall t.ex. bibliotekariernas professionella engagemang i allas tillgång till kunskap, folkbildning osv. Inom vården läkares och sjuksköterskors vilja att hjälpa, stödja och i bästa fall bota patienterna. I skolan lärarnas kunnande och lust att se elever lära och utvecklas. — Som alternativ till mål som antal utlånade böcker, antal vinstgivande patienbesök osv. Mer om dessa diskussioner i ett annat sammanhang.
Så viktiga frågor som kvaliteten i bibliotek, vård och skola förtjänar en organisatorisk form och en driftform som bättre gagnar verksamheten än vinstdrivna aktiebolag och i värsta fall skatteflyende riskkapitalbolag med maximering av aktiernas värdetillväxt.
Professionella kunskaper, mål, värden och etik måse vara grunden i anständiga verksamheter inom grundläggande samhällsfunktioner som vård, skola, bibliotek och infrastruktur. Inom en sådan ram måste man organisera verksamheten så att innovationer och nytänkande uppmuntras och man förmår ta till idéer och kunskap från såväl dem som arbetar i verksamheten som från “brukare” och “kunder”.