Åke Sandberg: Konkurrens och kvalitet i skolan – utan vinst
Den som är skeptisk till vinstutdelande skolbolag har anledning att argumentera:
Vi satsar på idéburna skolor som ger mångfald och kvalitet.
Pisastudien som jämför skolor i olika länder innehåller en mängd statistik och många har räknat fram samband mellan friskolekonkurrens och elevers resultat – svårbedömda samband som pekar åt olika håll.
Men tre forskare från Institutet för näringslivsforskning (IFN) anser sig ha lösningen. De hävdar att konkurrens från friskolor förbättrar skolsystemet i ett land – utan att ha gjort begripligt att det är så.
Men om de har rätt i att det inte är viktigt vilka driftsformer de privata skolorna har, då kan den som är skeptisk till vinstutdelande skolbolag argumentera: Vi satsar på idéburna skolor som ger mångfald och kvalitet.
IFN-forskarna lyfter fram ”den mest övertygande studien” som dessutom stöds av en rapport, som täcker ”all forskning om skolval över hela världen”. Det låter rätt tvärsäkert – men alla sådana modeller har stora osäkerheter, och de redovisas inte av IFN-ekonomerna. De tre vet, där andra inte sägs förstå. Men tala om enkel lösning: Gör bara marknad av det hela så fixar det sig. Det är dogmatiskt.
……. läs hela artikeln på Dagens Arena här
och den som har lust, kommentera gärna, och dela artikeln på facebook eller twitter
——————–
Om metod och pretentioner
Ett tillägg till artiklen i Dagens arena
När längden inte behöver begränsas, som i ett redigerat debattforum, finns här i bloggen möjlighet till en utvikning om metod och om pretentioner i debatten.
Den studie IFN-forskarna refererar sägs visa att andelen katoliker i ett land år 1900 är indikator på andelen friskolor i dag (syftet är att få ett utgångsvärde, en oberoende variabel, som inte påverkas av särdrag i läget idag i ett land som påverkar prestationen, t.ex. inkomstnivå, utbildningssatsningar). De medger att studien inte är invändningsfri men de redovisar den inte på ett sådant sätt att ens en kvalificerad läsare har möjlighet ta välgrundad ställning.
Kan det vara problem med data, metod, teori? Är analysen så abstrakt att man har svårt att säga något konkret om till exempel Sveriges skolor i dag? Beror sambandet på att den katolska kyrkan är särskilt framgångsrik i att driva skolor? Vad skulle hända med ett annat startår än 1900, till exempel år 1950 efter andra världskriget? Eller med ett annat slutår än deras Pisa 2003 – kanske Pisa 2013? Vad betyder den stora invandringen från Sydeuropa till Sverige? Som jag ser det lyckas de inte visa att sambandet beror på konkurrens och inte att det är ett orsakssamband. Det finns studier, bl.a. i Sverige, som kan sägas visa på positiva lokala effekter, men isf mycket svaga, av konkurrens inom skolsektorn.
IFN-forskarna borde sammantaget redovisat hur känsliga de resultat de refererar är för val av antaganden som dessa – en känslighetsanalys. Det är man skyldig läsaren när man uttalar sig så starkt som de gör.
De tre har stora pretentioner på att ha lösningen på skolans problem. Därför uppskattas att de i en kommentar beklagar sin nedlåtande ton mot politiker och skribenter som sägs ”inte veta bättre”, tycka att forskning är ”tråkig och komplicerad” och söka efter ”en lättfattlig bibel om hur skolan bör reformeras”. Men tala om enkel lösning från IFN-ekonomerna: Gör bara marknad av det hela så fixar det sig! Det är tämligen dogmatiskt, och i sättet avfärda andras synsätt anas en grad av elitism
Referenser
De tre forskarna med IFN-anknytning som skrivit är Gabriel Heller Sahlgren, Philip Booth och Henrik Jordahl. Heller Sahlgren är också knuten till Center for market reform of education i London. De tre skrev först på DN Debatt “Pisarapporten säger inget om vad som fungerar väl“, jag replikerade “En enskild studie är inget alexanderhugg i skoldebatten” och de tres slutreplik var “Det är konkurrensen i sig som ger bättre resultat”. Deras slutreplik var lång, och för balansens skull hade jag behov runda av och det sker genom artikeln ovan i Dagens Arena, och metodkommentaren här.
I Värmlands folkblad hade jag tidigare skrivit en bredare kommentar om forskning och avregleringspolitik: “Det blev fel – vi gör om”
Den svenska skolan borde moderniseras. Idag borde det finnas betydligt fler sätt att göra skolan mer effektiv och hjälpa eleverna istället för att testa deras kunskap. Idag lägger föräldrar alldeles för mycket pengar på extralärare och läxhjälp. Denna kunskaps borde eleverna lära sig i skolan. Det finns en rad nya tjänster som ex http://www.mysmartschool.se/ borde implementeras i större utsträckning i skolan. Visst skulle det kosta mer pengar. Men jag tror att det är en väldigt liten summa om man tänker långsiktigt. Då kanske alla undersökningar skulle peka åt rätt håll när det kommer till kunskaperna så att eleverna klarar sig även i högskolan.