24 maj 2014
På DN Debatt idag. Skrämmande om dagens arbetslivoch brist på inspektioner och kunskap, av Stefan Löfven och Arvid Solli, far till 55-procentigt brännskadade Gustaf. Gustafs lidande skildras och ingen tar ansvar för olyckan.
Jag citerar en del av Stefan Löfvens slutsatser:
“Just nu sker en tyst attack på vår arbetsmiljö och säkerhet på jobbet. Sedan högern tog över har mer än var fjärde arbetsmiljöinspektör försvunnit. Och högerns allra första åtgärd när de kom till makten var att lägga ned arbetslivsinstitutet. I EU driver de på för att undanta alla företag med mindre än 250 anställda från EU:s arbetsmiljöregler. Det skulle innebära att 99,4 procent av alla svenska företag kommer undantas. Dessutom vägrar de stå upp för huvudentreprenörsansvar, alltså att huvudentreprenören – den som har huvudansvaret för bygget, industrin eller arbetsplatsen – ska vara ansvarig för att alla entreprenörer i kedjan är seriösa. Konsekvenserna är i bästa fall ett fusk med löner och skatter, och i många fall ohyggliga – de mänskliga kostnaderna omöjliga att överblicka och mäta.”
Den första regeringen Reinfeldt lade omgående ner Arbetslivsinstitutet och skar ner Arbetsmiljöverket, och de nedskärningarna har bara fortsatt. Samtidigt som arbetslivet omvandlas i allt snabbare takt. Det handlar om teknisk förändring, arbetstakt, osäkra anställningsformer, globalisering och utläggning av produktion som gör att det blir svårt att lokalisera ansvaret.
Det behövs mer resurser till inspektioner och utredningar, och nystart och resurser till en arbetslivsforskning som ser sammanhanget mellan flera nivåer
– individens arbete och hälsa
– arbetsorganisationen och produktionstekniken
– företagens ledning och styrning som bestämmer hur arbetsmiljön ser ut
– den arbetsrättsliga regleringen
– och det hela i ett europeiskt och globalt perspektiv där produktionsnätverk och värdekedjor ses som en helhet
***
Tidigare har jag diskuterat arbetslivsforskning i Dagens Arbete och Dagens Arena.